Saker som lyfter vardagen

Typ ett SMS som säger "kom förbi så ska du få en
grattis-på-vardagen-present". Jag ÄLSKAR presenter...

Kolla då, finaste sländan, underbaraste fibrer. Nu ska jag
"bara" lära mig att hantera det här. Lugn och fin och INTE
låta tvisten gå upp i floret...
TACK TACK TACK, Catarina, man är lyckligt lottad som
har dig som vän <3.

(Och NEJ, jag är fortfarande inte överens med tummen).

Kommit av mig!

Förbannad på en tumjävel.

Gör ett nytt försök att tvåändsticka

Första gången var för tre år sedan, stickläger på fäbod och

stick-ikonen Dödergök hade kurs för den som ville. Tyvärr

så var jag nog inte tillräckligt mottaglig för att det skulle

falla mig i smaken och inte hade jag tillräckligt med tålamod.
Men nu är jag äldre och tålamod har fått en annan mening
i mitt liv. Vänner omkring mig stickar så otroligt fina saker
och jag blir så avundsjuk. Så på´t igen bara, Douceserna
anlitade Catarina som kom och visade oss.

Just nu ser mitt projekt mest ut som en krashad sattelit.
Men tänker inte ge mig, ska bli både krus och ... något mer
kanske.

Installationen heter "Att värma ett nystan".

Bara måste! Vanten är stickad av Katti i Fabel och nystanet är
Karins leicester som jag färgat själv, HÄFTIGT - tycker jag.

Stick å virk lite här lite där

Eva Andersson besökte veckans Handaverk och visade en

gammal virkteknik.

Blir otroligt fina vantar, blir inte som vanlig "stum" virkning utan
mer elastiskt.

Har valt att göra ett par i Karins senaste experiment, (nu ska vi
se om jag kommer ihåg rätt) leicester och mohair eller var det
gotland och mohair?!?!? I allafall så är det helt vansinnigt trevligt
att jobba med. Kolla lystern, som om det gömmer sig en silver-
skatt i fibrern. Just detta var det som jag färgade hos Karin för
ett litet tag sen.

Å så har vi avverkat ännu en trevlig sticklyxdag med en liten
kombo av uppvaktning. En torsdag så vi hängde även på Online.

Har börjat på ett par fingervantar i Elsebeth Lavolds silky wool,

just nu ett av mina favoritgarner. Stickar efter eget huvud och
försöker hela tiden skriva ner vad jag gör så vante nr 2 ska

förhoppningsvis bli likadan.

Louise och Brita, svartvita kudden representerar Catarina som
inte kom med på några av mina bilder.

Kattis (jubilaren) som nu blivit lite mer kärring.

Gratitudes mamma i Garnhammar

Fint besök vid kvällens stickcafé. Goa Lisa (din lilla kola)
som så lämpligt planerat in lite andra ärenden i våra trakter.
Hon berättade om Gratitudes tillkomst och så blev det lite
promotande för Facebook och Online Stickcafé, underbara

fenomen.

Tror bestämt att det räknades till 50!! 50 deltagare.

Dottern fick följa med och ha lite mammatid, hon passade på att
fota omgivningen. Finns så mycket man vill titta på genom linsen.

And here is the Gratitude-sekt. En fotosession som natuligtvis
spårade ur, men jag törs inte visa dom bilderna, det får nån annan
göra...

Louise, Catarina, ofrivilligt offer, Lisa and me...

En annan form av fotokrig. Karin efterlyste ny profilbild, ja tjeeeena.

Tankad, packad och klar

Ska alldeles strax kasta mig i bilen, hämta kollega i Sannahed,
f.d kollega i Hallsberg, MOT VOJENS. Ni får titta efter mig
på TV. Igenskänningstecken? Stickningen kanske ;)

Färgningsresultat

Stickcafédeltagare från Kumla besökte Granhammar denna vecka.

Fick förmånen att vara med dem och visa färgning med Jeaba
kallvattenfärg. Så här blev det...

Fastän jag gjort det här flera gånger så blir jag lika exalterad och
lyrisk varenda gång.

Och fast jag vet att man inte behöver använda enorma mängder
färg så lyckas jag nästan alltid att ta för mycket och dränka
garnet. När jag färgade de rosa härvorna blev det så pass mycket
överskott så vi slängde i ytterliggare en härva, så här blev den,
överskottsfärgshärvan...

Från korallalien till dekorativ blomma

Letade efter en passande dekoration som kunde passa att
hålla ihop min gratitude, typ en brosch. Hittade den HÄR
hos Märta. Kontaktade henne för att fråga var jag skulle kunna
hitta mönstret. Visade sig vara ett finskt mönster (hejåhå),
men vilken snäll människa Märta är. Hon skickade mig
en svensk översättning. TACK snälla Märta, hoppas du
gillar min blomma.

Gissade om jag funderade på om jag gjort rätt. Benämningen
under skapandets gång har varit allt från murkla till alien.
Fick hjälp av mer erfaren virkerska att titta på skapelsen
och hon trodde nog att det skulle bli bra så jag fortsatte.

Och tänk det blev faktiskt en blomma till slut. Jätte rolig att göra,
kommer absolut bli fler.

Vad tror ni, blir det för mycket?

Skördefest Värmlandsnäs 2011

Helgen började (så klart) med mat på Galna Tuppen. Lyssnade
lite på de toner det bjöds på vid Silvenska villan. Därefter en
ljuspromenad genom Säffle innan det var dags att dra sig mot
vandrarhemmet i Millesvik.

Ett stycken försäljningsställe, tycke vi lyckades riktigt bra. Det
lockade i alla fall så pass mycket kunder att en del av ostsorterna

tog slut!! i år igen!!! Nog för att jag bad om en repris men det här
är ju inte riktigt klokt. Catarinas man fick komma med ny
leverans till söndagmorgon så vi skulle ha något att sälja.

Rätt ost på rätt plats.

En korg gott och blandat.

Vi var naturligtvis fler på stationen, det fanns bär och sylt,
trappor, glass, inredning, trädgårdssällskap, hemslöjd, hudvård
och det här.... hästfysioterapeut, vet inte riktigt vad dom gör

men hästarna verkade verkligen trivas

Och för en stunds njutning, Izabellas underbar trädgård.
Där kunde besökarna inhandla kaffe och våffla och sitta ner
för att njuta av atmosfären eller gå runt och titta på hennes
fantastiskt vackra blommor.

Hoppas att vi ses igen nästa år.

HALLÅ NÄSET!!

Nu är det inte många timmar kvar innan vi beger oss.

Ett bagage bl.a. bestående av

* ost

* garn/mönster

* skinn

och förskräckligt trevliga försäljerskor :-).

Längtar... och hoppas på en repris.

Gratitude nr 2 klar för presentation

En variant i lite tjockare garn och med virkad kant vid slätstickningen.

Vet inte om det framgått, den är sååå rolig att sticka.

En form (oval) av stickdate

Tisdag = speedway! Dags för Indianerna att bege sig till
Norrköping, och så även vi. Som om det inte var nog med det,
jag fick träffa en likasinnad. Amanda och jag som delar samma
intressen, speedway och stickning. Vargtjej som åkt ända från
Uppsala för att bevittna kvällens möte.
Skönt att det finns fler som är lika fanatiska ;).
- Hej, *kram* kul att äntligen träffas. Vad har du på stickorna?
- Sockor.

- Ok, jag har en Gail.

Och priset för högsta lugg går till....

Den beryktade dansken, Nicki Pedersen, visade inte sin bättre
sida ikväll heller. Osportslig som inte drar sig för att jaga livet
ur sina lagkamrater. MEN vad vore sporten utan badboys,
alldeles alldeles tråkig...

Märks att Antonio Lindbäck (gul huva) kört här tidigare.

Avslappnat samtal mellan Varg - Tai Woffinden - och Indian
- Antonio.

Och på stickorna på väg dit, Gail. Har börjat om igen, satan den
som ger sig. Första valet av garn kom inte till sin rätt med detta
mönster, började om, nu stickas den i Lucca Fino.

Ja visst ja, VI VANN! Senast Indianerna vann i Norrköping var
nån gång på stenåldern.

Från grodor till douceser

Made with love by the Knitters har flyttat på sig, samma dag,
samma tid men nytt ställe. Ni hittar oss numera på Café la douce.
Bättre ljus, bättre stolar, mat och fika får vi återkomma om.

Utlottning hos Par i Stickor

Jag tänker ta chansen, HÄR.

Höstens första på Vasa

Louise påbörjar en Gratitude, kul det är när en annan får

komma med tips, råd och hjälp (å så lite häckel...).

Aviga, räta, jämna, ojämna!

Marina stickar grönt.

Dottern stickar!
Mellvi stickar röd sjal.

Lite styv i korken har man kanske blivit efter att ha löst
diagramgåtan. Mönstret till en Gail har länge legat här hemma
och tittat på mig. Nu ska vi, det var ju väldans logiskt... Tur att
jag hade med mig något annat som jag klarar av.